Skicka e-post till: sara.lovestam at gmail.com
Följ på facebook på: www.facebook.com/saralovestam
På Instagram heter jag saralovestam
På Twitter heter jag sara_lovestam
Skicka e-post till: sara.lovestam at gmail.com
Följ på facebook på: www.facebook.com/saralovestam
På Instagram heter jag saralovestam
På Twitter heter jag sara_lovestam
Sara Lövestam 
Läste din bok och skrev en liten recension. Läs, and enjoy!
/ Esmeralda K
http://esmeraldak.wordpress.com/2011/10/12/udda/
Rättning av tidigare inlägg ”läste en av dina böcker”
/ Esmeralda
Damn vad du är bra på att skriva! Jag blir lite lycklig av att läsa ”Tillbaka till henne”, eftersom det ger mig hopp om att det åtminstone finns en ung författare som kan skriva annat än oroväckande dåliga/ felstavade/ vulgära/ förutsägbara deckare (vilka jag tuggat i mig lite för många av på senaste). Du har ett vackert språk i alla fall, och fina och överraskande liknelser, det var liksom bara det jag ville säga.
Tusen tack, det värmde!
Läste ”I havet finns så många stora fiskar”, så himla bra den var! (är!). En väldigt skönt motpol till alla ”misäruppväxtböcker” (Pojken som kallades Det och all annan… well bajslitteratur). I din bok finns hopp, mänsklighet och man får en väldigtväldigt bra påminnelse om vad det innebär att vara barn i en osund vuxenvärld. Både fått min syster och sambo att läsa den (de älskade den också).
Äger och läser din bok och såg dig på babel. Strålande! Har du skrivit något om attribut och predikativ? Har tenta snart och skulle behöva något friskt att läsa i all gubbgrammatik. Har tröttnat på Östen Dahl, Tor G Hultman och Roger Källström. Läser grundkurs på göteborgs universitet. Tacksam för vilket halmstrå som helst!
vänligen
henrik
Läste ut din fina bok i går ”Hjärta av jazz” vilken underbar bok. Jag bara älskar att få följa med dig i din vandring kring 40-talet och nu. Önskar mig en fortsättningen på den boken. Förresten så vann jag denna bok hos Lotta Bromé i radion. Underbart att läsa böcker som inte bara följer med i nutidens svängningar om du förstår vad jag menar. Att vara sig själv oavsett tid och rum är det viktigaste. Förresten så är jag också en kapite1:are *ler* Har några noveller ute som e-böcker för skriva är livet. Din bok ger mig mersmak att läsa mera av dig. Tack för en underbar läsning/ kram
Jag undrar om du vet hur bra du är på att skriva? Är tolv kapitel in på Hjärta av jazz och den är fantastisk, fastnade redan på första sidan. Det är inte bara vad du skriver, utan kanske ännu mer hur du skriver det. Så fantastiskt intressant och bra berättade och en bra berättelse. Jag vill vara där, jag vill lära känna Steffi och Alvar och lyssna på Povel tillsammans med dem.
Kärlek och välvilja/Sara
Lånade boken Hjärta av jazz för ca 2 veckor sedan och har blivit helt tagen av innehållet och språket. Vill precis som tidigare skribent vara där. Vilken underbar flört med 50-talet, musiken, Stockholm men också mellan då- och nu! Steffi är en jättehäftig karaktaktär precis som Alvar är! Två enastående personer. För mig är du relativ ny som författare, har inte läst något av dig tidigare men lita på att jag ska göra det nu.
Kul att du också arbetat som lärare – det gör jag också sedan 4 år tillbaka. Och mina författardrömmar lever inom mig och hoppas en dag, att likt du själv, få det där kontraktet som gör det möjligt.
Inspirerande läsning! Fantastisk bok.
Läste just ut din bok ”Som eld”. Har verkligen slukat den på två dagar, kunde inte sluta när jag väl började läsa. Fantastiskt fin kärlekshistoria som verkligen berörde mig. Det här är en bok jag verkligen ska rekommendera till ungdomarna jag kommer träffa som skolbibliotekarie.
Jag kom att tänka på alla gånger jag själv varit intresserad av någon, alla små detaljer som du beskriver – som gör DEN STORA skillnaden! Att en sån liten grej som att ”ha händerna nära varandra på ett stenblock” kan vara dagens viktigaste händelse.
Tack för en bra bok. Ser gärna fler liknande böcker i framtiden.
Tusen tack, Joakim! Det är mycket möjligt att det blir fler liknande böcker i framtiden.
Hej, detta är angående ordet policies som ni diskuterade.
Egentligen var det ju ordet policies det handlade om. Kan man inte se det som ett nytt ord ”policies”.
Då kan man ju säga 8 stycken ”policies”.
Eller 8 ”policies”-ar.
Men det är ju svårt att säga i radion.
Det känns som om det är nån slags metaplural.
Hälsar Kjell Rylander
Hej!
En grekisk kollega talar och skriver en imponerande idiomatisk svenska, men fortfarande sliter hon sitt hår över vissa konstiga egenheter. Senast frågade hon mig varför det heter ”förra veckan” (bestämd form), men ”nästa vecka” (obestämd form). Många har tillfrågats och teorier har framkastats; den vanligaste gäller att framtiden alltid är mindre bestämd än historien. Men det haltar, tycker jag, och på andra språk är det ju samma (next/last, le prochain/le dernier). Jag har vänt mig till grammattiska akademiska högdjur, som även de är svaret skyldiga. Du är mitt största (men inte allra sista) hopp!
Hälsar din beundrare
Simon Jarrick
Hej! Det finns ett enkelt svar (som kanske ändå inte är tillfredsställande). I svenskan finns det tre sätt att kombinera adjektiv och substantiv i nominalfraser: B+B, B+O och O+O, där B står för bestämd form och O för obestämd. B+O, även kallad blandad fras (för att den blandar ett bestämd adjektiv med obestämt substantiv) används nästan enbart i följande situationer: Efter genitiver (pappans röda skägg), efter possessiva pronomen (min lilla hund), efter denna/detta/dessa (denna korta stund) samt efter orden ”samma” (samma idiotiska felmeddelande) och ”nästa” (nästa stora fest). Ordet ”nästa” ingår alltså i en grupp ord som har den valensen att de följs av adjektiv i bestämd form och substantiv i obestämd. Dessa ord har sällan eller aldrig någon koppling till det vi vanligtvis associerar till bestämdhet, alltså huruvida vi känner till eller inte känner till något. Exempelvis betyder ju ”denna” nästan exakt samma sak som ”den här”, men får ändå O+B trots att ”den här” följs av B+B. Förklaringen är alltså otillfredsställande i det att den inte besvarar frågan varför, men förhoppningsvis tillfredsställande i det att den sätter frasen ”nästa vecka” i ett grammatiskt perspektiv. Hoppas att det kan glädja din kollega!
Tack! En förklaring som satte problemet i sitt sammanhang och gladde både kollegan, mig och många andra (däribland minst ett av högdjuren (OJ (inte Simpson (nu blev det så många parenteser i rad att de liknar en smiley eller en pagod)))), både förrförra veckan och denna, då jag återfann den i ”Grejen med substantiv och pronomen”.
Hej! Sara jag håller på med projekt i svenska och undrar om hur många böcker du har sålt
Jisses Amalia, vilket husbygge!!!!!! Är helt stum och fylld av beundran. Hörde om huset i dagens Lantz-kampen men kunde inte föreställa mig att det var så häftigt. Bra jobbat, minst sagt. Hälsar en imponerad Christel Olsson Lindstrand
Hej Sara Har just läst ”Luften är fri”. Vilka fantastiska böcker du skriver! Hoppas på en fortsättning om Kouplan. Jag har läst alla dina böcker och har inte blivit besviken på någon av dem.Hälsningar från Sonja Åkerberg
Tusen tack för det! Den fjärde och sista boken om Kouplan kommer i höst!
Hej! Måste säga att det sämsta med ”grejen med substantiv” är att man måste tvinga sig läsa bara en liten bit i taget så den inte ska ta slut så fort. Och visst ska det vara *en* muffins !! /Joakim
Hej Sara,
Har nyss läst, eller rättare sagt lyssnat till, de tre böckerna om Kouplan och vill bara tacka och säga att jag verkligen tycker om dem- och Kouplan! Ser fram emot fler böcker i serien.
Med vänliga hälsningar
Eva Vesterman
Tusen tack! Den fjärde och sista boken om Kouplan kommer ut i höst, och jag tror att ljudboken kommer ungefär samtidigt.
hej sara……. jag läst din alla fyra böckerna om kouplan och de var otrolig intressant , men jag undrar om bara en sak att hur kom du till berättelsen dvs är det en sant historia som hänt i Sverige eller kom du dig själv?
Med vänlig hälsning
kalai
Hej!
Jag är en skönlitterär författare. Det betyder att jag hittar på nya historier, så historien om Kouplan är inte på riktigt. Men jag använder alltid fakta från verkligheten, för att bygga mina historier. Många människor är papperslösa. Många är transsexuella. Många är hemlösa. Och så vidare. Jag vill inte skriva dokumentära berättelser, men jag vill göra mina berättelser trovärdiga.
Vad glad jag är att jag upptäckt dina böcker Sara! Jag föll pladask för Kouplan och gav boken toppbetyg. Ser fram emot att få läsa dina övriga böcker och följa dig framöver. Lycka till!
https://dagensboktips.blog/2018/01/15/sanning/
I helgen intog jag med största njutning ”Som eld” och tametusingen…. Jag kunde omöjligt hålla tårarna borta i slutet.
Alltså… Trots att jag är en 50+ hetrogubbe så finns en oerhörd igenkänningsfaktor i boken.
Jag minns mina tonår. Hur känslorna kunde svalla över mig och hela världen runt omkring slutade att existera!
Hur jag kunde ligga vaken och drömma om henne med stort ”H”!
Att inte tordas visa sina känslor trots att man bara VILL! Känslan av att inte passa, inte duga, skräcken att bli avvisad!
Den norska flickan i gästhamnen i Läckö 1977 som jag inte ens minns namnet på! Hon som jag kanske kände i 48 timmar men en morgon var deras båt bara borta!
Jo tjenare! Vilken fin bok!
Den där ska jag snacka på våra tonårslåntagare på Mobila Biblioteket!
Underbart, Janken! Känslor är universella!
Hej Sara!
Jag heter Ann-Sofie och jobbar som svensklärare (SFI) i Vasa, Finland.
Jag brukar kalla mig en grammatiknörd, och jag blev så glad när jag hittade dig, för du älskar ju också grammatik! 🙂
Jag har bl.a. använt mig av din blogg i min undervisning, några av mina studerande har även läst ett par av dina böcker.
Nu undrar jag om du alls har tänkt fortsätta skriva på saraslattlasta? Det har inte hänt något där på mer än sex månader…
/Ann-Sofie
Hej Ann-Sofie! Du kanske prenumererar på min lättlästa blogg, och då vet du det redan, men jag skriver det här också (för att det är belevat att svara på andras frågor). Jag kommer att ta upp bloggskrivandet på den lättlästa bloggen i januari!
Hej
Jag arb som läkarsekr på Danderyds sjukhus o i mitt yrke finns många som har jobbigt med läsa o skriva o inte har minsta intresse i det svenska språket. Märkligt, men så är det. Det är bara jag som är intr av kvalitet. Många har aldrig läst svenska o ägnar sig åt särskrivning o det andra förskräckliga, att de inte kan styckeindelning, utan matar allt från vänster så texten hackas upp i små delar i vänsterställd text. Jag frågade en av dessa varför hon gör så. Hon svarade att hon måste förtydliga. Särskrivningar har ingenting med engelskan att göra (kan man inte svenska kan man inte eng heller) utan handlar om betoning (jätte bra) o att de fått för sig att de måste förtydliga (mkt luft mellan orden). Alltså brist på utbildning. Man förstår inte att svenska måste man lära sig. Akutläkarna måste agera svenskalärare o rätta texter uppifrån o ner. Pinsamt tycker jag. Jag vet att du har varit på DS o föreläst för ngr år sedan, tyvärr missade jag det. Men tack för ditt arbete som du gör – du behövs verkligen!
Hej, har just läst din utmärkta (många skulle idag säga ”liksom grymma”) handbok för språkpoliser. Hoppas att de som säger/skriver ”Han tillhör en av de bästa” och de som inte kan skilja på själv och ensam också läser boken. Men tvivlar på det. Apropå -s på presens particip ser jag att du bara tar bort s:et för att få en korrekt mening. Jag gillar emellertid meningen ”Handen var ersatt av en järnkrok, med vilken han höll ena tömmen när han körde sin ägandes Lillsolo.” Det är nämligen jag som skrivit den i en av mina hemsidor, http://trav.backstrom.se/. Om man tar bort s:et i ägandes har man inte längre någon meningsfull mening. Det finns säkert andra sätt att skriva om meningen, men som sagt… Tack för tipsen.
Hej Sara,
Följer dina förträffliga och alldeles underbara texter i SvD och när jag läste den i dag slog det mig att tipsa om några böcker som är godis för en ordnörd. Du har kanske läst dem redan, men om inte så här är de: The etymologicon och The horologicon av Mark Forsyth. Särskilt den första där han börjar i ett ord och fortsätter i en slinga vidare genom de mest fascinerande ordfakta. Du vore ju perfekt för att ge oss en sådan bok på svenska!😍 Med vänlig hälsning Elisabeth Svalin Gunnarsson
Ser dig nu på tv4 och hör vad du säger.
Styrkekram till dig fina Sara 🤗❤🤗 så tråkigt att höra att du har blivit drabbad. Önskar dig läkning och bättring. Mina tankar går till Dig.
Hälsningar Yvonne
Apropå krönika och medverkan i Språket: ”sjuttona”.
Annat alternativ är att inte välja avbrottet i mönstret, och i stället använda:
nollsjua, tiosjua, tjugosjua
(Antonym till favorit skulle kunna vara att lägga till i början av ordet, ett negativt laddat adjektiv eller interjektion: ”Ful”, ”fy”. Fulfärg, Fyrätt, Uschmat. Inte vackert, men kanske beskrivande nog.)
(Ytterligare pronomen kanske inte behövs, när ett ”vi som exkluderar dig” smidigt kan sägas som ”hon/de och jag”(?), för även om man skulle skapa något i stil med ”vix”, så kan det nog dyka upp situationer där det inte bara är en, utan flera… och osäkert vilka som exkluderas (vi tjejer, vi ungdomar, vi som vill att Sara ska få nobelpris och så vidare).)
Bara tankar, menade för att minska eventuellt grubblande… och det är nyfödda och ogenomtänkta tankar, som inte tarvar några kommentarer. Språk är komplicerat, föränderligt – inte alltid ”förädligt”, men som tur är… så finns det en mening med ord: Verbal förlossning. 🙂
Hej Sara !
Även i år står din adventskalender i Svenskan för underhållningen.
Det är så roligt att både skratta och lära sig något samtidigt!
Jag hoppades redan förra året att ”adventkåserierna ” skulle utmynna i en bok,
Så även i år ! Några sådana planer?
Under tiden klipper jag ut årets luckor o samlar i en mapp😉
Skriv på !
Ulrika som skrattade gott åt dagens fiskpropaganda .
Tackar! Vi får väl se – 24 språktexter är inte mycket att hänga i julgran höll jag på att säga, men menar att de inte riktigt fyller upp en bok. Men kanske tillsammans med mina språkspalter, vi får se!
Hej!
Jag undrar över ordet lekamen. Hur säger man och hur böjer man det ordet i plural? Hittar inte plural för detta ord i SAOL??!
Tack på förhand/Rose-Marie
hej!
Ser dig på TV4 och du är kanon!
Jag skulle vilja lägga till ett nytt ord , om
det inte redan finns, som mitt barnbarn sagt.
Vi skulle ut i snö och kallt väder då sa jag att jag måste ha långkalsong på mig, då skrattade mitt 5 åriga barnbarn, Farmor du kan inte ha långkalsong du har ju långtrosa!
Visst är det så sant och såå bäst!
// Pia
Jag läste just ut Bära och brista och har blivit så orimligt fäst vid inte bara Monika utan också de andra kantstötta existenser du så ömsint målar fram. Jag tycker liksom om dem på riktigt, och vill inte släppa taget om dem. Jag hörde dig på Högdalens bibliotek i höstas, då sa jag att Ljudet av fötter fick mig att tycka om att åka tunnelbana trots att jag hatar det i vanliga fall. Här kommer uppföljningen: nu har jag (och hela min familj) covid och allt är väldigt tungt och deppigt, men Bära och brista gjorde att även detta tillstånd blev njutbart. Längtar nu efter nästa del — när kommer den?
Åh tack!! Jag beklagar att ni fått covid, hoppas att det redan är bättre när du läser detta. Tredje och sista delen kommer i april!
Läste tidigare i SvD när barn säger vad dom hör. Någon känd typ ” ja må han leva ” som sen blev något helt annat.
Tyvärr glömt bort men var så rolig.
Sen härligt att det finns personer som du som får hjärnan att både jubla och tänka efter.
”Jag, Maud och Lena” var det nog du läste!
Hej!
Jag bor i Skåne och har anammat ordbruket att kalla båd folk o fä ”Hjärtat”. Vad kommer det ifrån
– Hej, Hjärtat! (Till både människor och djur)
– Hur mår du, hjärtat? (Till både människor och djur)
– Grattis, hjärtat!
Och liknande. Det ju rart, gulligt och avväpnande. Jag undrar om andra liknande uttryck finns runt om i Sverige och vad ni språkvetare tror gör att sådant ordbruk får spridning.
Hälsningar Annika
Äntligen nån som har upptäckt det som du skriver om i Språk-tidningen 7/22! Men du har ändå inte hittat dom konstigaste exemplen — det du skriver om är väl mest en fråga om språkets utveckling. Fast jag måste säga att du belyser inte bara företeelser som jag själv har lagt märke till utan tar resonemanget flera steg längre. Mycket givande!
Det tycker jag inte att man kan säga om alla dom tillfällen när folk lägger till en betoning genom att lägga tonvikten på första stavelsen; det kan gälla vilket ord som helst:
– dEmokratisk
– kOmmunal
– pEdagogisk
– bYråkratisk
och så vidare. Det är jättevanligt! (spEkulativ, som du nämner, känns som ett gränsfall mellan denna företeelse och ren utveckling.)
Hälsningar
Mats
PS. Detta hade jag skickat som mejl innan jag upptäckte att det går att skriva här också.