Att skriva historiskt – ett diagram

Jag gjorde ett diagram över min upplevda nedlagda arbetstid på den historiska romanen jag skriver just nu (och har skrivit på de senaste fem åren), apropå en fråga om hur många timmar om dagen jag ”skriver”. Några kommentarer:

  • Skriv inte historiskt om du inte verkligen måste! Eller älskar research.
  • Det mesta av min redigering ingår i punkten ”skrivande” eftersom jag redigerar medan jag skriver. Olika författare gör olika, för många skulle förhållandet mellan skrivande och redigering vara det omvända.
  • Skriv inte historiskt!
  • Om du ändå skriver historiskt, hitta ett bra sätt att arkivera din research så att du lätt hittar den när du behöver komma ihåg exakt hur man fiskgarvar ett skinn eller vilken grässort som passar till skohö!
  • Andelen som representerar funderande fick bli nattblå pga anledning. Hur vet man hur mycket man skriver, när mycket av det sker i glappet mellan natt och sömn?
  • Skriv inte historiskt om du inte älskar att belamra alla dina lediga ytor med faktaböcker om äggkonservering, limkokning, insaltning, dialekter, timring, folksagor, koskötsel, spjutjakt, amerikabrev, slöjd, skogsavverkning, renskötsel, prostitutionspolitik, myrdikning, barnhemshistoria, folkminnen, bygdehistoria, skolsystem och språkpolitik.
  • Varje gång jag har skrivit en historisk bok tänker jag: Aldrig mer en historisk bok.
  • Om någon undrar hur man syr en lomsäck eller vem som använde den första svetsen i Nattavaara, kan ni fråga mig.

2 kommentarer på “Att skriva historiskt – ett diagram

  1. Har du självdisciplin i din research? Eller blir det lätt att du svävar ut och läser om saker som inte nödvändigtvis är relevant för boken du skriver?

    • Jag behöver nog inte självdisciplin för att fokusera på det som är relevant för boken, i den mån det går (ofta vet man ju inte var i en bok man kommer att hitta informationen man behöver, så det blir till att läsa hela boken), för hela mitt mål är att hitta det där som gör att jag kan fortsätta skriva. Jag vet andra författare som njuter mer av researchen och kan förlora sig i den, men för mig är den mer av ett nödvändigt göromål (skrev först nödvändigt ont, men så mycket avskyr jag det inte).

      Sedan vet man ju inte alltid vad som kommer att vara relevant för boken! Ofta blir det så att något jag läser i researchen, som inte är det jag letat efter, bildar grund för någon annan tråd som blir viktig för historien. Och när det gäller historiska romaner är nästan ingenting ”onödigt”, eftersom man skildrar epoken bättre ju mer man vet om den. Fallgroparna kan finnas där man inte tänker på det (en riktigt bra fallgrop finns ju just där).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s