Det är oerhört sällan jag bloggar om ägg, men här kommer det.
1. Hönor är intelligenta, sociala och coola djur som inte ska vara i trånga burar, äckliga miljöer eller för stora grupper. Det finns massor av andra argument för att inte äta ägg (framför allt industriellt producerade), så om du inte gör det, börja inte! Och om du gör det, skänk gärna hönorna en tanke när du väljer ägg. Detta inlägg ska inte ses som uppmuntran till äggätning! Här är en video med en höna som spelar piano, men jag vill understryka att även icke pianospelande hönor förtjänar värdiga liv.
2. Jag var en gång nära att köpa hus bara för att kunna ha höns.
3. Det behövs en internationell skala för att beskriva graden av hårdkokthet hos ett ägg. Det funkar inte att vi alla ska ange våra preferenser vad gäller kokta ägg i minuttal, då ett antal andra faktorer spelar in (spistyp, vattnets temperatur vid start, äggens färskhet, mängd och storlek etc). På min förra spis lade jag ägget i kallt vatten, och när det kokat upp kokade det i fem minuter för perfekt resultat. På min nya induktionshäll behövs det åtta minuter, då vattnet kokar upp snabbare, men bara sju om det är fler än två ägg i kastrullen. Vad är då ”perfekt resultat” enligt mig? Det skulle jag kunna förklara enkelt, om det bara funnes en etablerad skala! Så i juli gjorde jag ett utkast.
0 = okokt
1 = koagulerad vita i kanterna, ännu slemmig vita mot gulan, lös gula
2 = koagulerad men inte fast vita, lös gula
3 = fast till koagulerad vita, krämig kant på gulan men lös i mitten
4 = fast vita, krämig till fast kant på gulan, krämig gula i mitten
5 = fast vita, mestadels fast gula, krämig inre kärna av gulan
6 = fast vita, fast och smulig gula
7 = mycket fast vita, gummiaktig gula med blåaktig anstrykning
En livlig diskussion på min facebooksida följde.
Vi diskuterade också namnet på skalan. Lövestam-skalan föreslogs, men det jag fastnade för var förslaget LISOBE: Lövestam’s International Scale Of Boiled Eggs. Namnet har fördelen att det i framtiden kan användas i frågesporter och att nördar kan glänsa med kunskapen vad LISOBE egentligen är en förkortning för. En annan fördel är att man, när man säger ”lisobeskalan”, följer en lång tradition av att dubblera innebörden i ord (dvs åstadkomma en tautologisk sammansättning), som vi gör när vi till exempel säger cd-skiva eller mbl-lagen.
Jag har nu i ungefär fem månader testat skalan jag utformade i juli, med mycket gott resultat. Mina nära och kära använder nu lisobeskalan för att definiera sina ägg. Det kan låta så här:
”Hotellfrukosten var bra, men äggen var sjuor på lisobeskalan.”
”Hur vill du ha ditt ägg?”
”Runt en fyra om jag får välja.”
”Jag kokade det i åtta minuter men det blev ändå bara en trea på lisobe!”
[polldaddy poll=10451552]
(Den här omröstningen verkar ha blivit låst när bloggverktyget ändrades, och jag lyckas inte byta ut den i det här inlägget – troligtvis av samma orsak – så ni som gärna vill meddela era preferenser får gå till det här inlägget för att klicka i stället!)
Jag hoppas att även ni, mina fina läsare, kommer att upptäcka nyttan av lisobeskalan och sprida den i världen.* Om jag vore hemma och hade ett gäng ägg från min fasters hönsgård att koka, skulle jag göra en spridbar infobild med fotoillustration av varje steg på skalan, men jag sitter på tåget på väg hem från Hässleholm. Här är i alla fall en bild av ett frukostägg på Hotell City Hässleholm.
En stark trea på lisobeskalan.
*Jag har tidigare försökt sprida uttrycket kex-kex som svensk motsvarighet till potato-potato, och ett skämt om tre lesbiska kikärter, med varierande framgång.
0 svar
LISOBE – ett tuppfjät för frukostspisaren men ett strutsrace för mänskligheten.
Emellertid; en skala är inte fullständig om negativa värden saknas. Och jag har lösningen:
Äggets gula koagulerar vid lägre temperatur än hens vita. Prova att knäcka ett ägg som legat tjugo minuter i sjuttigradigt vatten; vitan är ännu lös men gulan stelnad. Så blir det om om man kokar ägg på toppen av Mt Everest, eftersom kokpunkten sjunker när lufttrycket blir lägre. Varje gång jag besökt denna punkt (nej inte kokp, du fattar) har jag testat, med enahanda resultat.
Bara fantasin sätter gränser för skalstegen från noll till minus ett, två, tre, …
Bästa Peter M
Skickat från Miman
Tack för att du tar ditt ansvar och gör detta vetenskapliga experiment inte bara en gång, utan varje gång du är uppe på Mt Everest, när vi andra inte orkar ta oss dit!
Älskar’t!
Själv använder jag äggkokare med stor framgång. Där får man en liten vattenmätare till med bara tre alternativ: hårt, medium eller löst. Och så fyller man på vatten utifrån hur många ägg man har och vilken hårdhetsgrad på ägg man vill ha. Hårt och löst är ju relativt svårt att få fel, men medium är trixigt som satan. Medium kan ju innebära, enligt lisobeskalan, typ fem olika saker! Så jag har fått mixtra med det där för att få det bra. 3/4 på lisobeskalan är toppen!
Tyvärr missade jag den ägg-stremt intressanta Facebook-diskussionen. Annars hade jag föreslagit L’oeufenstamskalan, för den där köksfranska touchen.
Ang kex-kex så har jag utan framgång försökt använda olikheten till att nyansera språket. kex med hårt k är ett tunt, enkelt kex, t.ex. mariekex. kex med mjukt k är ett dubbelt kex med klet emellan, t.ex. ballerinakex. Tyvärr verkar hatet mellan grupperna allt för starkt.
Äntligen – tack!