anseendet är räddat

Naturligtvis har jag drabbats av en post-pride-krasslighet som detta år tar sig uttryck i våldsamma hostattacker om nätterna. Efter en veckas framkrystande av positiva perspektiv som ”man tränar i alla fall magmusklerna” har jag idag köpt hostmedicin och läser nu min bipacksedel. ”Bisolvon anses lösa upp segt slem så att det blir mer tunnflytande” står det och jag fylls av lika delar undran och nostalgi.

Undran: Får apoteket sälja medicin som bara anses få en viss effekt? Vem är det som anser det, och varför ska jag lita på dennes uppfattning? Vad har jag betalat 39 kronor för?

Nostalgi: Jag har pluggat på universitetet i sju år, och ibland saknar jag det. Senast idag gick jag och tänkte på en gammal c-uppsats där jag en gång i tiden jämförde nutida romaners inledande meningar med meningar längre in i böckerna, och jag funderade på att göra om hela undersökningen på kul, bara för att se om något hade förändrats på åtta år. (Sen kom jag ihåg att jag redan jobbar heltid som lärare och skriver romaner på fritiden.) Nåväl, det första ämne jag någonsin pluggade var genusvetenskap, vilket visserligen gör mig till en klyscha men också har bidragit till att jag blivit grundligt inskolad i det där med vetenskaplighet. I motsats till vad somliga förvirrade debattörer vill låta påskina, var det nämligen fruktansvärt viktigt för våra genuslärare att inget i våra arbeten fick bygga på löst tyckande. Allt måste baseras på fakta och åstadkommas med vetenskapliga metoder. I detta ingick även att man inte ens i uppsatsens slutdiskussion fick använda ordet ”jag”, och var därmed tvungen att hitta andra sätt att beskriva hur man uppfattade resultaten av sin undersökning. ”En tolkning kan vara”, ”detta skulle kunna tyda på” och ”detta indikerar” lärde jag mig så småningom att skriva. Men i mina och en uppsjö andra studenters första skälvande försök till akademiskt skrivande, där trängs de och vi säger det i kör: ”Detta kan anses vara”.

En tolkning av allt detta kan vara att personen som skrivit bipacksedeln på mina Bisolvon är en gammal genusstudent som vill vara säker på att inte verka alltför tvärsäker. Ordvalet skulle förstås också kunna tyda på att  någon topp i något läkemedelsföretag är rädd för stämningar och därför tar det säkra för det osäkra. Jag är livad och provocerad, jag kan se framför mig hur ordbruket sprids på bipacksedlarna i landet: Din digitalbox anses kunna ge dig on-demand-tv. Fläkten anses starta vid knapptryckning. Din Iphone anses ge dig abnorma akuta informationsbehov. Fakta blir åskådning. Det börjar med en karta Bisolvon.

Annonser

2 thoughts on “anseendet är räddat

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s