>om mina sexvanor

>Det finns en tidning, vi kan kalla den ReckoVeryn, som skrev till mig häromdagen. Det är inte så ovanligt, tidningar skriver till mig ibland och vill ha med mig i reportage. Då handlar det antingen om min kommande bok, min gamla bok, mitt skrivande i allmänhet eller om nya vägar att nå ut med sina texter (dvs ”hur var det att vinna en tävling på nätet”). Jag har varit med i diverse ”tjejtidningar” och ”damtidningar” utöver dagstidningar och kvällstidningar. Därför kändes det inte så speciellt att få det här mejlet från just den här tidningen.

Det tidningen skulle göra, skrev de, var ett reportage om sexvanor. ”Vi söker bisexuella/lesbiska tjejer som kan tänka sig att ställa upp på intervju samt fotografering. Det är vanliga porträttbilder som ska tas. Anledningen till att du blir kontaktad är för att vi fann din blogg. Du skriver på ett öppet och ärligt sätt. Det gillar vi!”

Jaha, tänkte jag. Så de letar intervjuoffer och tycker att jag ska vara en av deras lesbiska och bisexuella tjejer i artikeln. Det kan man ju förstå, jag har själv varit med om att leta folk till artiklar och söka både här och där. Missräkningen i att (o)nämnda tidning inte alls var ute efter att skriva om någon av mina böcker var ganska snäll i sammanhanget, men det var den sista meningen som jag blev tvungen att dela med mig av till mina kollegor: ”Om du känner dig intresserad får du gärna lämna en kort beskrivning om dig själv samt dina sexvanor.”

Kanske överreagerar jag, men skriver man verkligen sådana mejl till folk? Mina arbetskamrater tvekar om den saken, och jag får kväsa en ingivelse att ringa till tidningens chefredaktör. ”Hej”, skulle jag säga, ”är det Brouice Latt (som hon till exempel skulle kunna heta)? Jo, jag skriver på ett blogginlägg om heterosexuella kvinnors sexvanor. Skulle du lite kort kunna beskriva dig själv samt dina sexvanor?”

Mina sexvanor, kan jag förresten berätta för er helt utan mellanhand, har på senaste tiden begränsats till den kittlande beröringen av latex mot hud. Fyra dagars flyttstädning och tre par städhandskar senare har jag bara en tanke i huvudet: sömn.

Ps. Idag är sista chansen för den som till äventyrs skulle vilja rösta på min blogg till Stora Kulturbloggpriset.

Annonser

5 thoughts on “>om mina sexvanor

  1. >Å, ibland är du bara lite extra fantastiskt.Inte för att höja dig till några skyar jag inte tror på, utan för att du får mig att le (lite sådär på sne) och fnittra för mig själv och det är fint!

  2. >För att förekomma fröken Lövestam; NEJ NEJ OCH ÅTER NEJ, städning räknas ICKE som sex. Man skall förvisso aldrig uttala sig säkert om sådant man inte förstår, men jag har mycket svårt att tänka mig att ens den mest entusiastiska masochist skulle betrakta vår flyttstädning som ett erotiskt äventyr.

  3. >MEH! Vilket jädra mejl! Jag skulle ha gått i taket… Mina sexvanor… BAH! Skicka in nån riktig skamlös novell som du kanske har i nån gömma och kolla vad som händer. Vilka puckon!//Tofflan d. ä.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s