>så grip din chans

Foto: Sara Lövestam

”På en sommaräng du finner bara en lyckoklöver*”, gnolar jag närmast tvångsmässigt flera gånger i veckan från maj till september. Och jag vet att det är lögn. Sedan jag var liten har jag plockat fyrklövrar på nästan varenda sommaräng jag beträtt, och jag finner alltid fler än en. Jag vill gärna tolka det som att underbart egentligen är långt.

Det som är så lockande med fyrklövrar är att de 1) är anomalier som 2) eftertraktas i stället för att hånas. De är lyckoklövrar, som om homosexualitet skulle kallas lyckoläggning eller Aspergers ett lyckosyndrom. Häromveckan hittade jag en utanför ett hus där jag skulle på visning. Jag nämnde det för mäklaren efteråt, och hon trodde mig knappt förrän jag gick och pekade på den. ”De … de finns på riktigt!” utbrast hon och just då hade jag inte gjort henne lyckligare om jag budat fem miljoner.

Om jag är nära hemmet när jag hittar dem, så brukar jag plocka dem och pressa mellan två kuvert under skrivmaskinen. Denna samling pressade fyrklövrar har gjort att jag, utöver att förtjusas över fyrklövrarnas existens, även har börjat få preferenser. Helst ska de ha lika stora blad, det kan också vara charmigt om ett är något mindre men inte mycket. Fyra blad är det som gäller, inte fem eller sex. Större premieras framför mindre, men bladen får inte vara för bulliga för då smälter de in i varandra när man pressar dem. Ja, ni märker vad som händer. En norm har skapats i min grupp av normbrytande klövrar. Dra gärna paralleller till flatvärld, svartrockare eller annan avvikande klunga.

Så är det med normbrytare, tänker jag när jag slätar ut och pressar ned. Det avvikande är intressant och kittlande så länge det inte bryter av för mycket. Det är en variant av det normala, en lagom variation som i smyg styrs av ramar och preferenser den också. När jag hittar fem- och sexklövrar blir jag lite avtänd. Ska ni komma här, tänker jag då, och genom er existens få mig att känna att en klöver kan vara så avvikande att den inte längre inspirerar? Det är något vulgärt över det där med att ha sex blad, när varje anständig klöver har tre och de inspirerat avvikande har fyra. Om fyrklövrarna hade en parad, tänker jag, skulle de ilsket försöka hindra fem- och sexklövrarna från att delta, med motiveringen: ”Ni förstör ryktet för oss andra genom att vara sådär extrema”.

På en sommaräng du finner bara en lyckoklöver, någonstans. Jag plockar, plockar, pressar, sparar garanterad lycka mellan två kuvert, som kärleksbrev som bevisar att man varit värd att älska. Och likaså en enda gång du finner just den vän du behöver, gnolar jag, så grip din chans. Men fort, innan den flyr bort; underbart är kort. Alldeles för kort.

*Även om folk i allmänhet (och som synes även Povel Ramel) refererar till fyrklövern som lyckoklöver, är ”lyckoklöver” egentligen namnet på en helt annan växt, som liknar klövern men tillhör harsyreväxterna. Så att jag inte går och sprider några missförstånd i floran.

Annonser

10 thoughts on “>så grip din chans

  1. >N: Bra idé, den kommer snart (med det sävliga tempo jag lyckas hålla i denna blogg)!Maria: Nja, ännu har jag några veckor kvar som ungdomlig 29-åring. Det borde dyka upp ett inlägg före dess, behandlande just det där med att fylla 30.

  2. >Var det en underbart-är-långt-slump att det finns en fyrklöver nere i vänstra hörnet eller är det en av dig iscensatt lyckobild?Själv föredrar jag nästan de med fler blad. När jag var liten hittade jag en sjublading. Då blev jag både äcklad & upphetsad på samma gång. Det har dock aldrig återupprepats…

  3. >Aha. javisst, jag vet ju att du fyller år i juli (hur jag nu vet det, inte vet jag, jag lover att jag inte är galen). Trodde nog att det var juli nu, kanske.

  4. >Jag har just sträckläst udda[1]. Det är första gången jag läser den, men jag har faktiskt köpt två kopior – du kan tolka det lite hur du vill.Jag inser att jag är lite sent ute här, sådär något år eller så, men boken är fantastisk. [1] Fast jag klev upp en gång för att kissa och kolla min mail. Jag gillar fotnötter.

  5. >Om jag kunde skulle jag flattra det här. Eller klicka på "like" om det fanns en sådan knapp. Det finns inte vad jag ser, så jag skriver istället.Jag gillar't!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s