>löpperiodens glansfulla inledning

>I morse var jag ute på årets första jogg, och sitter följaktligen här på pendeltåget med illrött ansikte och självbeundrande uppsyn (inte helt olik min nöjda och trevliga, håll i åtanke att folk som verkar sympatiska lika gärna kan vara uppfyllda av beundran inför sig själva). Efter löprundan (ja jag kallar den gärna löprunda, även om det bitvis mer rör sig om en endast marginellt mer vertikalt rörlig lufs) blev jag så energisk att jag köpte ett skåp på Blocket, svarade på tre e-mail och råkade kräma deodorant på läpparna eftersom jag stod och tänkte på lypsyl. Jag kan meddela att det luktar bättre än det smakar, och att fukthämmande medel passar bättre i armhålan än mun-dito. Sedan kom jag på att jag har ett jobb, så jag löpte iväg till pendeltåget och här sitter jag nu. Löpsk.

0 svar

  1. >Men Sara, vad i hela fridens namn gör du i Stockholm när landets, ja antagligen världens, finaste HBT-festival har satt igång på västkusten? Kom kom, visa din charmiga nuna, mingla runt i stan och skaka din rumpa. Vi väntar med spänning…

  2. >åh jag läser just nu din bok. Älskar den så mycket! tack mycket i den som liksom blir stort för mig och ger mig otroligt mycket fint./nina

  3. >Är inte löpning lite som S/M, där man på nått märkligt vis är både dominant och undergiven sig själv? Hoppas iaf löpningen gick bra. Löpsk är ett väldigt bra ord!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Dela vidare inlägget
Andra poster