>En dag växte jag och det är svårt att säga om det var vuxen jag blev, men ur ett logiskt grammatiskt perspektiv (se tidigare inlägg om perfekt particip) blev jag det, precis som jag blivit alla andra gånger jag vuxit. Det var en dag när jag seglade ur min lilla tillvaro och kretsade kring den som en örn kring het gröt. Och gröten var sådär bucklig som gröt ofta är lite till gröts, den glänste i solskenet och var så väldigt bekant, bara lite bättre än förr i tiden eftersom det var en årgångsgröt. Och jag tänkte att gröten kan jag behålla, men det är dags att byta gryta. Man såg det tydligt på håll, att innehållet hade vuxit ur sitt lilla kärl, att andetagen det tog inte längre var hetsiga och hungriga, men de älskade luften som man bara älskar något man har kommit underfund med. Så var det den där dagen, och även om årgångsgröt inte är något som tillhör vardagssvenskan så låg den där, vuxen och pulserande och det var dags att byta gryta. Det måste vara så det känns för eremitkräftorna.
0 svar
>Det låter spännande. Det där med att byta skal (eller gryta) kan vara väldigt givande. Jag tänkte vara fräck och slänga ut en fråga i luften här som vem som helst gärna får svara på. Jag är en tjej har nyligen accepterat att jag tycker mer om kvinnor än om män men det är inte helt offentligt än. Nu ska vi på hbt-utbildning med jobbet, vilket känns lite skumt. Vet någon vad en sådan utbildning går ut på? Någon som gått på något liknande och vet vad det kan röra sig om?
>Jepp – ibland växer man ur sin gryta. Både läskigt och underbart!
>Sara, Hur gick participfesten?/David
>Ursäkta, men jag håller på att läsa hela din blogg, från början till slut (eller från början till nu snarare), och du kan kanske förstå min fasa när det efter fasligt mycket uppbyggande av spänning visade sig att novellerna från tävlingen 2006? 2007? inte längre står att finna där länken säger att de ska vara… Går det här problemet att åtgärda på något vis? Tack på förhand.
>Sanna: Fixat! Nu ska det gå att klicka på länken och komma rätt. Hoppas du hade trevligt med mitt förflutna!
>Och själv undrar jag vad som hände med Trollet, men det är kanske väldans ofint att fråga? Vidare orkade jag inte skrolla mig till mössorna, för att se om det fanns nån som var hapåsig-bar för en vanlig svart karl utan påfågelsambitioner (som kongoleserna). Så det vore himla fint med nån form av kontakt… Din bok ligger här bredvid mig och jag undrar vem som ska få låna den först förresten.. 🙂
>Om jag har! Jag är lite kär…
>Sanna, man blir lätt det. Det är vi alla. Lite kära alltså. Åh… 🙂
>P: Det beror nog lite på själva jobbet, men jag skulle misstänka att det handlar om en påminnelse om att alla inte är heterosexuella, och något om bemötande som inte exkluderar vissa grupper av personer. Rapportera gärna!David: Participfesten blev förstås överdådig. Den gick i princip ut på att kursdeltagarna fick göra en stencil, med den skillnaden att en deltagare hade bakat kurdiska participkakor som vi smällde i oss samtidigt.
>Pärlbesatt: Jag har inventerat mina mössor och har nog tyvärr ingen mer diskret variant… Men om jag har tid sätter jag mig och syr en! Trollet ska jag nog inte prata om, tills vidare, men jag kan säga att jag saknar honom väldigt mycket i mitt liv.
>Sara, hahahahahahaha, vad fan är en kurisk participkaka? Är den bakad på Participmjöl? Äts den tillsammans med ett kurdiskt participljud? (Du vet det är speciella ljudet som bara kvinnor från mellanöstern kan få fram?/David
>Då ska jag inte fråga om Trollet, sorry.. Jag bara undrade vad som hände, eftersom det upptog sån plats här så blev det också ett hål när du plötsligt oskrev om densamme jada jada du fattar. Och du får hemskt gärna sy en mössa till, om det hinns!!
>Fan vad bra! Jag blev alldeles glad inombords när jag läste raden "lite till gröts" lol