>tillbaks på nästa ruta

>Alla som tror att jag för stunden ligger i ett tält och lesbocampar, misstar sig gruvligt! Lesbocamp är uppskjutet till helgen före Pride, och själv sitter jag vid ett halvstädat skrivbord och surfar på Facebook. Jag är inte en flitig facebookbesökare, jag har inte ens poäng nog att familjärt kalla det ”fejan”, men om man behöver hitta någon är det onekligen på facebook man ska leta. Hittills har jag stalkat sju-åtta gamla gymnasiepolare utan att riktigt kunna luska ut vem det var som ”var otrevlig mot mig i gymnasiet” – en kommentar som, när jag stötte på den, konfunderade mig lite. Jag har förträngt nästan allt dumt som folk någonsin har sagt till mig, och spatserar vidare i livet med föreställningen att de flesta nog har varit väldigt trevliga och att resten nog bara inte kunde formulera sig rätt. Jag klickar mig alltså vidare på facebook och hittar en gammal gymnasiepolare som var så gullig och rar – i mitt minne var vi kompisar, men jag har just förklarat hur mitt godtrogna minne fungerar, så det kan ha varit hur som helst med den saken. Jag ska just klicka på ”bli vän” eller vad det är man klickar på, när jag slänger ett öga på hennes klubbar och ser att ”bevara äktenskapet” står bland de översta. När mina nosiga fingrar automatiskt klickar på länken, kan man läsa det kryptiska ”denna grupp är [inte?] skapad för att vara emot något, utan att vara FÖR det fina obefläckade äktenskapet mellan man och kvinna. Och ja, därmed är vi självklart emot könsneutrala äktenskap.” Jag överväger att konfrontera min gamla klasskamrat och ta en liten pratstund om äktenskapsbegreppets innebörd genom tiderna, men distraheras plötsligt av de enbarmligt översatta google-annonserna som pryder sidans högerspalt. Så är det nämligen med informationssamhället, tvångsmässigt flyttas uppmärksamheten från ruta till ruta så att man i slutet av dagen har läst 17 uppdateringar som informerar om vilka kompisar som har ”ätit en god middag”, sett 23 fragment av Bones på TV8 och irriterat sig på 134 särskrivna reklamannonser, som hjärnan får bearbeta när man sover och komma fram till: intet. Om sådana saker försökte jag blogga häromveckan när jag åkte runt och letade campingplats, men jag hade bara ett block och en penna, så följande får ni se som retroaktiv blogg:

Att åka omkring och leta efter campingplatser har varit en stärkande upplevelse för kropp och själ. Visste ni att man kan åka ända till Grisslehamn på ett SL-kort? Vilken stockholmare som helst kan alltså slita sig från de där ändlösa repriserna av Simpsons, sätta sig på en buss och plötsligt vara omgiven av björkar och sjungande entitor. Just nu sitter jag vid en strand som jag aldrig hittills vetat om, och får mina hörselgångar masserade av vågornas kluckande mot bryggan. I den lilla kiosken/campingcentret/kanotuthyrningen jobbar en kvinna i jeans och utsläppt hår, och när jag tar bussen tillbaka kommer hon fortfarande att jobba här. Mest sitter hon på en trädgårdsstol och läser tidningen.

Man är inte så stor, tänker jag en timme senare, när jag har gått några meter in i en skog och hittat en snigel. Man ser det som finns omkring en och inte mycket mer. Basala insikter som man lätt glömmer med ett Windows Vista, för i Explorer kan man ha flera fönster öppna och genom ett enda klick på musen få en översikt över qruiser, San Franciscos gaymap, jobbmejlen, privatmejlen, RFSL:s annonssida, Blockets utbud av skrivbord samt programmet för Pride Park. Här i det fria betyder ”klick på musen” inte ens något raljant, sexuellt. Det betyder ingenting. Eller möjligen något bondskt och jordnära om råttfällor.

Vad ska vi dra för slutsats om den saken? Ja, fråga inte mig, jag är redan på nästa ruta. Men jag kan i alla fall lugna min gamla klasskamrat och alla andra som bekymrar sig över äktenskapets fortlevnad: Vi som förälskar oss i folk av vårt eget kön har kunnat gifta oss sedan i maj, och har man sett på maken – äktenskapet försvann inte!

0 svar

  1. >Annonserna på facebook är illa, riktigt illa nu och då, men på min sida gör de ibland reklam för "funny lesbian t-shirts" och Vertigo. Sen är jag också tillräckligt irriterad för att trycka bort de usla annonserna och ange "stötande" som anledning. Det finns bra grupper också, många, men mindre insiktsfulla människor kommer vi nog aldrig ifrån… kanske framkommer deras personlighet ännu tydligare i ord? Ha det fint^^

  2. >Ha, känner mig grymt träffad om att reta mig på annonser med taskigt språk och skriva om det på Fejan.. (Senast Tv3s reklam om Sagan om ringen triologin, inte nog med särskrivet, ordet triOlogi på det, det slog tammefan rekord.)Och visst är det "förspilld kvinnokraft" (som det väl sas om handarbete av annat slag) att sitta där om man överdoserar, men samtidigt lite roligt att ha lite lagom pejl utan att behöva mejla eller ringa nån enkom för att fråga hur det mås och hur semestern varit osv. Sen finns det annat där som är roligt, som klubbar där man kan få kommentarer om t ex sina pärlalster från folk i Kanada, USA, Australien osv, det är hur coolt som helst tycker iaf jag, som inte är så blasé kring sånt. 🙂

  3. >Ladda ner firefox, prova tilläggen adblock plus, noscript och noflash. Efter några minuter har man ett internet i princip reklamfritt och så kan man ta bort annonserna på facebook. Dessutom surfar man snabbare! Yay!

  4. >Eko vad gäller adblockplus. Funkar inte på Internet Exploder, men adblockplus är ett utmärkt argument för att gå över till Firefox om du inte redan gjort det.Jag undrar om de där jepparna ändå tycker att äktenskapet har försvunnit för dem, på något sätt, men blir inte klok över riktigt hur.

  5. >Jag måste bara säga hur underbart du skriver! Idag när jag jobbade lyssnade jag på brunchrapporten i p3 där du var med, och jag fastnade direkt, de verkar vara en helskön person. Nu när jag kom hem satte jag mig genast och googlade dig och hittade dina bloggar och har sen dess suttit klistrad! Jag ska defenitivt fortsätta läsa den här bloggen, och njuta! 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Dela vidare inlägget
Andra poster