>gråt inte mer

>Var det lika uppslitande för er som för mig, när min blogg var alldeles blå i en hel vecka och jag inte kunde publicera något? Jag visste inte vart jag skulle göra av mig själv, allt blått omkring mig var lite för blått och jag ville klistra vita papper över de blå stolarna i pendeltågen, över väggarna på Coop Forum och den lysande blå vårhimlen. Vart skulle jag ta vägen med orden som ville spridas ut i världen? Jag krafsade ner tankar på papperslappar, sprayade dem på tunnelbaneväggar, ristade in budskap i bilarna utanför mitt hus och skrek ibland rakt ut. Till slut kom jag på att jag inte bara måste ändra ftp-inställningar och användarnamn, utan även sökväg för ftp-adressen, och vi kunde alla andas ut. Nu ska jag gå ut och samla allt jag har skrivit på husväggar och på grannarnas upphängda tvätt, så att ni också får ta del av det. Följande skrev jag till exempel den 25:e mars, på en avklippt nagel jag hittade bakom ett bussäte:

Idag är det Greklands nationaldag, våffeldag och två personers födelsedag. Den ena kan vi kalla kollega D, den andra exet E. Grekland firar friheten från turkarna. Själv har jag ägnat kvällen åt att under milt kaos grädda våfflor i ett klassrum samtidigt som jag försökte lära ut verbformer och förklara för skeptiska kursdeltagare hur vårfrudagen kunde ha förvandlats till våffeldagen på det där viset. Jag kände att det inte var läge att blanda in rabarbern, men såhär efteråt undrar jag hur många felhörningar som har lurat sig in i det svenska medvetandet. För den rabarberoinvigde: När vi säger att vi lägger rabarber på saker och ting här i landet, är det en ordförvrängning från uttrycket att ”lägga embargo” på något. Alltså att lägga beslag. Det var nog ingen som på allvar trodde att det hette rabarber, och eventuellt var det ingen som heller var övertygad om våfflornas inblandning i vårfrudagen, men finurligheten vägde upp det och våfflor är ju så gott. De mindre putslustiga felhörningarna är till exempel när folk påstår att man ”drar allt över samma kant” eller tror att det heter nattygsbord och soln förgät (de sista två är det förresten oftast ordpoliserna själva som tror hårdast på, tjänstefel så att säga). Det finns många fler felhörningar och fantastiska ordförvrängningar som har nästlat sig in i vårt kollektiva idiomatiska vardagsrum, men jag kommer inte på dem nu. Gör ni?

Ja, det där skrev jag till exempel under den där hemska tiden, ni minns, när min blogg var helt blå och obalanserad och jag inte kunde uppdatera. Jaså ni minns inte? Nej, jag förstår att det var lite väl traumatiskt.

0 svar

  1. >Inte för att det är en felhörning direkt, men jag stör mig på folk som använder det putslustiga ”missförstå mig rätt” på allvar, i betydelsen missförstå mig inte eller förstå mig rätt.

  2. >Jag förstår så väl frustrationen. På ett community där jag börjat skriva en tämligen seriös dagbok stängdes plötsligt dagböckerna av. Jag skrev och sparade små textdokument i väntan på att dagböckerna skulle öppnas. Till slut blev jag så irriterad att jag skaffade extern blogg istället. På den sajten skriver jag aldrig mer ett dagboksinlägg.

  3. >Annars älskar jag människor som säger en varsin, istället för en var, varsin eller envar sin.Men vad heter det om det inte heter nattygsbord? Och varför skulle solen förlåta oss? (Som sann språkpolis vägrar jag överge min ståndpunkt utan övertalning!)

  4. >okej så jag googlade förlät, men nattetyget förstår jag ändå inte varför det är fel. (Dessutom sjunger jag hellre Sanka lucia, ljusklara hägring än den tröttare skolversionen så det var inte alltför traumatiskt att överge förgätandet)Och jag gick en hel termin och sa ”med meningen” tills folk inte längre förstod att det var sarkastiskt.

  5. >nattduksbord. hm. jag måste undra vad en nattduk är. den borde vara gjord av nattyg. kanske därför man säger nattygsbord?

  6. >Jag fick veta att det inte heter nattduksbord, vilket jag länge trodde i min ungdom, utan att det just heter nattygsbord. Lite charmigt är det allt, om än lite gammalmodigt.Men vad är alternativet enligt dig?E.

  7. >Anonym: Åh ja, en typisk felhörning i samma kategori! Rim: Ja, eller som ett geometriskt misstag.Anna och E: Ett citat från DN:s språkspalt säger i alla fall följande: ”En nattduk var en broderad duk som man satte sina toalettsaker på, och den äldsta betydelsen hos nattduksbord är just ’toalettbord’. ”Vid nattduksbordet ständigt sitta, och träget uti spegeln titta, … Det är uti vår ungdoms smak”, skriver fru Lenngren på 1700-talet, glömsk av sin egen ungdoms alla tiders ungdoms smak. Carl Gustaf Tessin skriver att ”ett vid smink vant fruntimmer blyges för sällskap, innan hon suttit för nattduken”, det vill säga målat sig.Men nattduksbord kunde man kalla även duklösa bord för sådant man behöver för natten: ljus, krus, nattkärl. Förmodligen under inverkan av det osäkra uttalet har så uppstått varianten nattygsbord, alltså ett bord för natt-tyg, där tyg betyder ’grejer’, ’utrustning’, som i remtyg och skrivtyg. Själva ordet nattyg finns inte emellertid belagt, men det tillhör språkets möjligheter.”

  8. >Andra käcka ordförvrängningar/ordfelhörningar är t.ex.durkslag: som ju inte alls har något med båtgolv (durk) att göra, utan mer tyska ”durchslagen” – att slå igenom”ont krut förgås inte så lätt”: ”umkraut vergeht’s nichts”, eller nå’t så’nt …det var visst nå’t om ogräs och svårigheten att utrota detta…Något jag kan reta mig på är folk som ”spenderar”, när de menar att de ska ”tillbringa” (tid).Ex. ”jag spenderade helgen med att shoppa” … ???…fast det kanske är en så’n där generationsskiftesgrej – om tio år kommer ”tillbringa” att ingå i samma grupp ord som ”skolen”, ”sutte”, ”förlät”, ”nattduk”…

  9. >Å jag vet jag vet! DOCKHUSSÅPA. Det är ju så genialt så det är inte sant. Fast det är ju alltså sant! Jag har fått förklara för studenter att det heter dokusåpa, och etymologin bakom ordet. Fast nu tycker jag förstås att dockhussåpa är precis lika rätt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Dela vidare inlägget
Andra poster