>geggfarare i västerled

>Nu när jag har fått tillbaka mina tevekanaler kan jag återgå till att analysera dagteve på bästa studentmaner, tänkte jag och slog på teven. Där stod ett ex till ett ex framför Martin Timell i Duellen och svettades om handflatorna, och jag övergick till att fundera över geggan.

Geggan går ut på att det finns en massa flator, men ändå inte särskilt många, och att det finns tusen sätt att illustrera detta på. ”Du ska nog se att det går över”, heter en dokumentär från 2003 där tre unga lesbiska tjejer följs i komma ut-processer, familjekonfrontationer och liv. Kuriosa: Det sägs i filmen att de valdes ut genom att de svarade på en kontaktannons som filmskaparen (Cecilia Neant-Falk) satt ut, vilket åtminstone en av deltagarna har dementerat i ett vardagsrum nära mig. Nåväl, den där filmen satt man kanske och såg med sitt ex när den kom och man själv satt och väntade på att ens flickvän från Ecuador skulle få uppehållstillstånd, och inte kände man någon av brudarna i den just då. Och ändå, fem år senare har man lyckats vara ihop med en som var ihop med en av dem, ha ett annat ex som senare blev ihop med en annan av dem och spelat i samma band som den första av de tu. Kopplingarna gick över land och över hav, höll jag på att säga, men i alla fall över Vättern, för detta är inget litet stockholmsdrama som har utspelat sig över biljarden på Hornsgatan. Det är geggans magiska kraft, power of the gegga, samma kosmiska trådar som gjorde att bruden jag snackade med i USA visade sig vara ihop med mitt ex bästa polare i Ecuador, eller att bruden som en gång försvarade mig och Smulan mot en hatisk gubbe på tunnelbanan helt oförhappandes satt på mitt flyg till Lesbos något år senare (och dessutom hade dejtat en av mina elever på SFI).

Det första man kan identifiera geggan på är alltså att folk kommer igen och igen, som när Matrix går sönder och gubbarna i kostymerna måste snabbfixa det (ni vet när damen i den röda klänningen kommer runt hörnet gång på gång? Jamen ni vet… har jag drömt det?). Annat som karaktäriserar den är att folk, som en följd av ofruktsam inavel, är sjukt luttrade när det gäller förhållanden (i alla fall om de har befunnit sig i den i sju-åtta år). På gott och ont – det är knepigt att med en tro på den stora kärleken göra entré bland råbarkade singelflator, men det är ruskigt skönt att veta att det alltid finns en singelarsenal som är mer pålitlig än ens förhållande, hur gemensam katt man än har.

Det finns också en del människor med annorlunda syn på hur man beter sig mot varandra. I branschen kallas de psychon och det speciella med dem är att de liksom alltid finns i geggan, när andra gör långa avbrott för att odla krasse, köpa röda stugor och åka till Sydamerika (lockade av regnbågen och språket som låter romantiskt även när folk säger ”om du är så dålig i magen är det säkert amöba”). Efter ett tag blir man ganska bra på att känna igen och hantera psychotendenser, hålla sig på respektabelt avstånd men ändå le och nicka, för i geggan är vi och i geggan kommer vi att vada ett tag och det är lika bra att göra det med en gnutta vänlighet. Annars måste man hålla på och bilda pakter, och är det inte liiite Robinson 2002?

Det var typ det jag tänkte på när jag såg mitt ex ex svara på frågor i Duellen, och jag glömde helt bort att jag egentligen var ute efter att recensera skräpteve och att Dr Phil för ett par dagar sedan hade programrubriken ”Am i normal?”. En rubrik som stimulerar till ett minst lika långt blogginlägg. Jag håller mig i skinnet.

Advertisements

3 thoughts on “>geggfarare i västerled

  1. >Den där geggan är nåt jag känner igen nästan för väl. Som när det visade sig att ett av mina ex ex hade varit tillsammans med ett av mina gamla strul :p Och detta utspelade sig i två städer på varsin sida av Sverige.

  2. >du skriver ju så fantastiskt bra och roligt! trots ett visst förakt för denna gegga, som jag lyckats hålla mig rätt bra utanför (ojojoj hur överlever en stackars ung stockholmslesbian??!) så lyckas du fånga mig med dina skriverier. stort fan. tack för underhållningen. och grattis till bokgrejen och andra framgångar!

  3. >Håller med anonym – du skriver bra. Tittade bara in här en stund men fastnade i några av dina inlägg för att dina ord liksom grep tag i mig och fick mig att fortsätta läsa.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s